Efter att min son Love dog upplevde jag djup chock, trauma och obeskrivlig smärta. Jag förstod inte hur jag skulle överleva och länge ville jag inte det. I vården fanns inget stöd som fungerade för mig och i mitt sociala nätverk och omgivning möttes jag av mycket rädsla. Det kommer väldigt många utmaningar med stor sorg och en är att det inte finns några färdiga svar eller strategier att följa, utan jag behövde hitta min egen läkande väg.
Jag har provat mig fram och tror på att kombinera flera saker, följande har varit av särskild betydelse för mig:
1. Utforskande av det existentiella, liv, död, meningen och livet efter detta samt upplevelse av en ny relation med min son på ett andligt sätt, en förmåga jag tror vi alla har.
2. BodySense, sorgen satte sig kraftigt i kroppen på mig och samtalsterapi nådde inte fram. Traumat var fastfruset bakom skydd och spänningar, det behövdes en annan ingång eftersom smärtan gjorde sig påmind dygnet runt. I BodySense skapades en inre kontakt som gjorde att det som frusit fast sakta kunde öppnas och smälta lite i taget. Nervsystemet började reglera de höga stressnivåerna, något som ökade avslappning och flödet i kroppen, vilket i sin tur hade effekt på de smärtsamma symptomen. Under sessionerna kände jag mig sedd och hörd på en djup ordlös nivå. Det bidrog till att jag började gråta mer, vågade känna mer och sakta klarade att möta insikten av det som hade hänt. Det här är en pågående process.
3. Mer av betydelse är möten med andra föräldrar med liknande förluster för att dela det som andra inte kan relatera till. Värdefulla utbyten som bidragit till vidareutveckling av Love never dies. Kreativt skapande i relation till min sorg ger ett flöde som får mig att känna mer kärlek, närvaro och kontakt. Hoppas det jag delat ger dig något till din läkande resa. Varmaste hälsningar Johanna.