Om sorg
Enligt tidiga teorier om sorgbearbetning ansågs målet vara att avsluta relationen till den som hade dött. Man trodde att det mest hälsosamma var att bryta känslomässigt, "gå vidare" och skapa ett liv utan relationen. Det ansågs patologiskt att inte "släppa taget" och man uppmuntrades inte att prata om personen som hade dött. Sorg var något man skulle bli klar med och dessa teorier lever kvar fortfarande idag och begränsar.
Senare forskning har visat att sorgen finns med i
olika situationer och perioder hela livet ut. Studier visar att upplevelser av en fortsatt relation, så kallade fortsatta band, med de kära som har dött berikar och ger perspektiv i sorgen. Det är ett förhållningssätt där vi lär oss integrera förändringen och samtidigt låter vår älskade få fortsätta finnas med oss på nya sätt.
Fortsatta band är ett sätt av många att utforska andlighet och sorgbearbetning. Det finns inget "rätt sätt" att förhålla sig till sorg, alla behöver skapa sin egen väg. Min erfarenhet är att kroppen och själens inneboende intelligens guidar oss på den vägen.
